Omarchy, Arch Linux för nybörjare, eller?

Det har den senaste tiden har uppstå en viss hype om en ny Linuxdistribution Omarchy. Men är det en distribution? Nej, egentligen inte, just nu i alla fall.

Vad är Omarchy

Omarchy ett script som hjälper dig att ladda ner, installera och sätta upp ett uppsättning program och skript för att få en förkonfigurerat skrivbord med Skrivbordshanteraren Hyprland i Linuxdistributionen Arch Linux. I alla fall till version 2.0, som kom bara för ett par dagar sedan.

Vad är då Omarchy nu?

Ja, det är mer en distribution än det var tidigare, så mycket kan jag konstatera, men det är fortfarande Hyprland i Arch Linux. Du nämligen ladda ner en förkonfigurerad ISO-fil som du kan "bränna" till en USB-sticka och så sköts installationen där ifrån.

ISO:n du laddar ner är det samma som om du skulle ladda ner och installera Arch Linux och sedan köra det tidigare nämnda Omarchy-scriptet.

Installationen

Själva installationen av Omarchy gick smidigt. Det var bara till att följa instruktionerna på skärmen och så inom bara ett par minuter var installationen klar, även på min gamla trotjänare till dator, en Lenovo Thinkpad x240. Jag såg ett par felmeddelanden swisha förbi, men det är inget ovanligt när det kommer till att installera en Linuxdistribution. Oftast har en ISO med en distribution fler och mer kärnmoduler än vad som krävs för att det ska gå att installera på de flesta datorer.

Första starten

Det var här jag stötte på det första problemet nämligen att trots att systemet var helt och full laddat så ville inte bootskärmen försvinna. Det visade sig när jag växlade till ett nytt terminalfönster att det var ett fel. Jag fick följande felmeddelande, libabsl_log_internal_check_op.so.2565.0.0: cannot open shared file. Lösningen var enkel, efter att jag tog en titt på Omarchys Githubsida, under "Issues" var det bara till att fixa med en sudo pacman -S abseil-cpp, efter det, en omstart och allt funkade.

Fel som uppstod

Jag hade under installationen valt att få systemet med svensk tangentbordslayout men av någon anledning funkade det inte. Jag har valt och vill ha en svensk layout, det gör det lättare att skriva när man vet att den tangent man trycker på motsvara symbolen som är på tangentbordet.

Av någon outgrundlig anledning var min tangentbordslayout på amerikansk engelska. När jag försökte ändra layouten via "input" i Omarchy-meny fick jag bara upp katalogen med "config"-filerna.

Det visade sig en en gång att något inte stämde och det programmet fick jag aldrig att ladda. Det slutade i alla fall med att jag redigerade filer "för hand" i Arch och i filen ~/.config/hypr/input.conf för Hyprland för att ändra skrivbordslayouten. Efter en omstart hade jag ett system med med svensk tangentbordslayout och till på köpet hela systemet på svenska. Men i "Input" står det fortfarande att jag har engelsk tangentbordslayout, det är inget jag har kunnat fixa till.

Förinstallerat

Omarchy är vad som kallas för en "Opinionated Linuxdistro", alltså "Åsiktsdistribution". De menas att någon har beslutat för dig vad som ska ingå och hur det ska se ut. Du får vad "kocken" bestämt.

På sett och vis är alla distributioner val av vad någon tycker ska ingå, skillnaden på en vanlig distribution och en "Opinionated Linuxdistribution" är att i det senare har du inga val. Du kan inte välja Skrivbordshanterare, du kan inte välja eller välja bort vilka program som ska installeras. Du får vad du får. Någon annan har gjort de valen för dig.

I Omarchys fall så ingår en hel del som jag aldrig kommer att använda. 37Signal, som är utvecklare av Omarchy, har val, av naturliga skäl, inkludera deras svit av tjänster som standard. Som tur är så är de webbtjänster och de installerade genvägarna leder till en webbsida endast. Så att redigera dem till något jag använder gick smidigt.

Det går att både installera och ta bort program och tjänster så man är inte helt låst till vad som kommer i lådan så att säga.

Systemet igång

Efter en del trixande och fixande, jag bytte standardwebbläsare, från Chromium till Firefox, jag har installerat Apostrophe, där jag skriver denna text, och tagit bort Typora, som förvisso är en ypperlig textredigerare för Markdown men jag föredrar Apostophe.

Jag bytte en del genvägar. Till exempel, <Super+e> gick till Hey, som är 37Signals webbmail, nu pekar den på Thunderbird istället, som är min e-postklient. Jag har bytt 1password mot Bitwarden och installerat lite grejer som jag arbetar i.

Jag måste medge att efter en viss tröskel, som måstes över, så har jag nu, inte bemästrat, Hyprland och Omarchy, men jag har fått en bättre förståelse för hur fönsterhanteraren fungerar och hur man redigerar dess konfigurationsfiler.

Jag förstår poängen med en "Opinionated Linuxdistribution" när det kommer till dessa minimalistiska fönsterhanterare eftersom allt, och då menar jag allt gör via dessa konfigurationsfiler. Genom att någon annan har konfigurerat dessa för dig så slipper du timmar med konfiguration, det är bara för dig att köra på och ändra det du vill lite då och då.

Eftersom det inte finns någon lätt inställningsmeny att aktivera och avaktivera inställningar i utan man skriver i en konfigurationsfil behöver man en textredigerare. Och den som är standard i Omarchy är textverktyget Neovim.

Neovim

Neovim är inte likt något som du antagligen är van vid. Du förstår, Neovim är inte bara en textredigerare utan ett utvecklarverktyg. Neovim har sina helt egna tangentbordskommandon, och ska du redigera filer i Neovim så är det en tröskel du måste ta dig över det är inte bara till att öppna Neovim och redigera du måste kunna dessa kommandon, annars kanske du inte ens kan spara din fil.

De som bemästrar Neovim svär sitt liv till det här verktyget, och jag kan nog förstå dem, kan man Neovim så kan man redigera filer. Jag ska säga det med en gång, jag kan inte Neovim, när det kommer till textredigerare så använder jag antingen, numera, GNOME Textredigerare eller Nano. Jag brukade köra mycket Gedit, men den utvecklas inte längre vad jag vet.

Jag ska inte gå så mycket mer på Neovim mer än, läs på.

Kommer jag att byta till Omarchy?

Efter att ha testat ett par dagar nu med Hyprland har jag fått bättre förståelse för "tiling"-fönsterhanterare. Jag älskar det minimalistiska och jag tycker att de har många snygga teman. Att vara mer eller mindre helt tangentbordsstyrd förstår jag poängen med, fast inte på en laptop.

Som jag redan nämnt kör jag Omarchy med Arch och Hyprland på en gammal laptop en Lenovo, närmare bestämt en Thinkpad X240. Den här datorn har en 13" skärm som inte är särskilt högupplöst och att köra fler än två program på ett skrivbord är ren galenskap. Att öppna fler än tre program på ett skrivbord på den här datorn gör att fönstren blir så små att du endast ser namnlisten.

På min primära dator, som också är en laptop kör jag Fedora med GNOME där kommer jag inte att byta till Omarchy, inte i nuläget i alla fall. Jag kommer att forsätta med Omarchy på min sekundära laptop tills vidare bara för att se hur det utvecklas.

Sitter du på en stationär dator, med en större högupplöst skärm där du vill köra flera program sida vid sida och vill slippa hoppa mellan mus och tangentbord så kommer en "tiling"-fönsterhanterare till sin rätt. Att fönsterhanteraren väljer och delar upp skärmen åt dig funkar på en högupplöst skärm, inte på en gammal laptop med liten skärm.

Jag kör som sagt GNOME, och GNOME har gester för styrplattan. Drar jag med tre fingrar åt höger flyttar jag mig till valfritt skrivbord åt höger och drar åt vänster flyttar jag åt vänster. Drar jag med tre fingrar uppåt så kommer jag till programöversynen och drar jag uppåt en gång till kommer jag till alla program, där kan där välja om jag vill starta ett nytt program eller så drar jag med tre fingrar nedåt för att gå tillbaka till översynen och drar jag en gång till nedåt kommer jag till skrivbordet jag befann mig på. På så sätt kan jag navigera med gester. Och det är något jag gör ofta, främst för att få en översyn över vad som är ingång.

Detta är något jag saknar i Hyprland. Jag har inte kommit på något sätt att få en översyn över alla skrivborden vilket gör att när jag kommer tillbaka efter att ha varit i väg från datorn ett stund, jag vet helt galet att lämna datorn, men man måste både hämta mer kaffe och kissa ibland. I alla fall, detta gör att jag inte har full koll på vad som är vad och utan översyn får jag börja med att bläddra igenom mina skrivbord.

Vad jag tar med mig

Jag har gjort en sak och det är att efter dessa dagar har jag börjat använda tangentbordsstyrning mer. Jag har mappat om vissa tangentbordsgenvägar i GNOME till de som Omarchy använder och jag har börjat använda dessa genvägar mer, visst det är en viss inlärningskurva på det med men det har gjort att jag navigerar runt systemet snabbar, eller ja, jag kommer att göra det när alla genvägarna sitter i ryggmärgen. Just nu är det mest att jag får ta fram lathunden för att se vilka tangenter jag ska trycka på. Men gångerna för lathunden blir färre och färre och jag navigerar snabbare och snabbare.

Sammanfattning

Som jag redan nämnt så fick jag fixa och trixa en del, allt från att få fönsterhanteraren att visa sig, till att fixa tangentbordslayout, till ta bort och lägga till program och verktyg som är relevanta för mig.

För nybörjare?

Skulle jag säga att Omarchy och Arch Linux är för nybörjare? Absolut inte. Däremot skulle jag säga att har du kör Linux tidigare, är intresserad av Arch och av minimala "tiling"-fönsterhanterare och känner dig bekväm med att redigera filer så är det här något som du borde testa.

Är du inte rädd att det går fel ibland, även om du är helt ny på Linux, och att sitta i enbart ett terminalfönster för att fixa ett problem eller två innan du kan starta upp ditt system igen, KÖR!

Är du redo att testa Omarchy eller vill du bara veta mer kommer du dit om du klickar på knappen.

Till Omarchy